20 Mars.

Sen vi förlorade vår älskade Caspian blev jag medlem i en grupp där man fick kärlek och stöd. En grupp där alla förstod ens känslor och tankar som man har. Att förlora ett barn är nog det värsta man kan vara med om. Ens liv vänder sig upp och ner. Man inser att man inte kan ta allt förgivet och bör njuta av varje sekund. 

Gruppen växer. Växer i rasande fart, nya medlemmar dagligen och oftast.. oftast är det för barnet hinner försvinna innan hen har ens fötts. Det händer för ofta, det skrämmer mig så enormt. 

Men jag kommer ha något vitt idag för min Caspian. För att han inte fick stanna kvar hos oss. Vi hade haft en 1 1/2åring här idag om det inte vore för allt som hände. 






Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

mammatillhlhs.blogg.se

Tvåbarnsmamma för en ovan molnen och en på jorden <3

RSS 2.0